DET STÖRSTA HOTET MOT BITCOINS EXISTENS – DEL 2

I del 1 av denna miniserie så diskuterade vi hur Bitcoin kan komma att utgöra ett politiskt hot vid händelse av att det skulle växa sig för stort. Ingen fungerande stat kommer att stå med armarna i kors på åskådarbänk och se på när maktmattan dras undan fötterna på dem.

Självklart kommer ingen stat att erkänna att så är fallet. Ingen stat kommer gå ut och säga publikt att Bitcoin utgör ett hot mot deras maktposition. Det skulle få dem att framstå som veka. Att systemet de företräder inte är det optimala. Nej. Istället kommer de vända på steken så att Bitcoin framställs som ett hot mot demokratin.

Här utgör terrorattentat ett särskilt stort hot mot Bitcoins lagliga existens. ”Titta här”, kommer de säga, ”Si och så många döda – och allt möjliggjort via finansiering med Bitcoin.” Och vips, efter det andra eller tredje attentatet så förbjuder de Bitcoin för allas bästa och för allas säkerhet. Och märk väl att terrorattacker kan komma att bli en utmärkt politisk rökridå för att driva igenom agendan om maktbibehållande. Det betyder på intet vis att Bitcoin faktiskt finansierade attentaten, för huruvida det faktiskt gjorde det eller inte är strunt samma. Här går narrativet före verkligheten, som så ofta inom såväl retoriken som politiken.

Ett annat påtagligt hot är krig. Jag tänker här främst på Ryssland och de sanktioner som införts. Bitcoin vore ett sätt för såväl företag som privatpersoner att kringgå utlandstransaktioner och den ryska rubelns vattenfallsliknande tapp. Likaså vore det en metod för oligarker att kringgå frusna bankkonton och frusna utländska tillgångar. Också här har vi en trigger som ökar risken för större staters Bitcoin-förbud, för vad exakt vore syftet med sanktioner om de enkelt kan kringgås via ”hittepå-internetpengar?

Vid händelse av att vi hade sett en kraftig tillförsel av oligarkmiljarder in i Bitcoin så vore det skäl nog i sig att dra öronen åt sig från ett riskperspektiv. Nu har så inte skett, åtminstone inte på någon utbredd skala.

Bitcoins fördel i nuläget är att den inte är stor nog än för att utgöra ett reellt hot. Vore Bitcoin hundra gånger större än idag – eller kanske till och med tio gånger större – vore sannolikt situationen en helt annan.

Men vad händer om eller när Bitcoin faktiskt når dit och världen står inför ett nytt möjligt krigshot? En Putin 2.0. När Bitcoin är livbåten för att rädda förmögenheter från att konfiskeras hela vägen ned till ekonomihavets botten?

Om detta skulle ske kan vi kallt räkna med att Bitcoin kommer att förbjudas av en rad ledande stater med ekonomiska muskler. Många tror att pro-Bitcoin-länder såsom Lettland, Malta, Singapore, Ecuador och Portugal kommer att stiga i popularitet vid händelse av ökande globala Bitcoin- och kryptoförbud. Att dessa länder kommer att utgöra frizoner för Bitcoin-ägare.

Men det finns en sak som är lätt att missa i den ekvationen. Om Bitcoin förbjuds i och av ekonomiska stormakter – och kanske till och med i institutioner såsom EU – och med motiveringen om dess hot mot demokratin, antiterror och antikrigsmaskiner, så riskerar frizonländer att hamna under kraftiga påtryckningar.

”Förbjud Bitcoin och stå upp mot krig och terrorism, eller också så sanktionerar vi er till konkurs.”

Pressen lär inte bli mild och att tro någonting annat kan lätt te sig naivt. Bara för att det finns Bitcoin-frizoner och prokryptoländer idag betyder inte att de är det imorgon. För i en värld som blir alltmer sammanknuten och där alltfler dörrar står öppna mellan länder riskerar pro-Bitcoin-stater att stängas in i sina egna frizoner. En global form av husarrest där olydiga länder skickas upp på rummet utan vare sig kvällsmat eller glass.